TakeNine

Jag hatar träning och älskar mat... ingen bra kombination har jag märkt på kroppen. :(

Jag vet att man kan äta god nyttig mat men då krävs det ju någon som kan laga den åt mig också eftersom jag inte gillar att laga avancerat och efter recept.

Det ska gå fort och lätt... som idag... jag micrade broccoli och kryddade med champinjonkrydda. Inte för att det är en bra kost men bättre än nudlarna som barnen ville äta. Det är så svårt att veta vad som är bra och inte. Alla tillbehör är ju tydligen ajja bajja, som tex potatis, pasta och ris. Visst kan man äta sallad och råkost men, nä jag vet inte... Det begränsar ju matlagningen så mycket.

Sen vill man ju att barnen ska äta allt... då blir det till att laga två olika rätter för jag vill inte äta allt de äter.

Sen har vi Micke också... ytterligare en person som inte vill laga mat.

Allt ligger på mig alltså.

Och så har vi det här med träningen. Jag har skaffat träningskort som inte börjat gälla än. Jag ska boka in en tid med tränare för att få hjälp att börja. Sen kommer problemet... jag ska ta mig till gymmet. Redan där vet jag att jag kommer att gå ett par gånger och sen kommer det rinna ut i sanden. Det har hänt förut och jag kommer att få kämpa med mig själv för att klara av det. jag behöver någon som drar med mig, INTE någon som sparkar mig i arslet. Då sparkar jag själv bakut som en åsna och vägrar istället.

Idag tog jag fram Wii-brädan igen för det har jag hemma och kan träna dagligen utan att behöva åka iväg. Behöver inte skaffa barnvakt ta tid fram och tillbaka. Det ger säkert inte alls samma effekt som att svettas på gymmet men det är i alla fall mer än att sitta och fläska i soffan.

Jag vill gå ner minst två klädstorlekar till i höst.

Får väl se om det går.

//Take9

Nu ger vi upp!!!

Charlie är helt enkelt inte mogen att sluta med blöja nu. Det spelar ingen roll om dagis "önskar" att han skulle vara blöjfri när han börjar nya avdelningen i höst. Jag tänker inte stressa och tvinga honom mer.

Varenda gång det är dags för toaletten blir det bråk och gråt.

Han vägrar. Han vill inte sätta sig på toaletten. Han vill inte kissa på befallning.

Inte känner han själv heller när han är kissnödig. Vi går igenom minst 6 par kalsonger och byxor per dag. Vi får även torka upp pölar varstans i huset eftersom han inte ens märker när han kissar.

Jag orkar inte bli arg varenda gång han kissat på sig. Jag orkar inte tjata om toalettbesöken var och varannan sekund.

So what om han inte är blöjfri än... han är nyss tre år fyllda. Det är ju inget fel på honom bara för att han använder blöja fortfarande.

Nä, dagis får helt enkelt ta honom som han är. Han är inte mogen än.

//Take9

Vi har ett datarum som är mörkt, trångt, stökigt, överfyllt med en massa prylar som jag inte vet vad det är egentligen för jag orkar inte ens titta på det.

Micke sitter med ryggen emot mig när jag sitter där uppe.

Hela rummet är otrevligt och obehagligt.

Jag trivs inte där inne för fem öre.

Förstår inte alls hur Micke kan sitta där inne så mycket som han gör. Jag skulle må dåligt och känna mig klaustrofobisk.

Nä usch för datarummet!

//Take9

Jag har fått äran att göra en bröllopstårta i höst.

När jag fick frågan blev jag först jätteglad men det förvandlades till panik och skräck inför dagen. en bröllopstårta för mig ska ju vara helt perfekt. Man vill ju inte vara den som förstör något så viktigt den bästa dagen i någons liv (typ).

Jag pratade med den framtida bruden och hon skällde lite på mig. Jag har för höga krav på mig själv, sa hon. Hon ville gärna ha en tårta som var personlig och om det skulle knasa sig lite så skulle det inte vara världens undergång.

Weeeeee......

Eftersom bröllopet är en fredag och jag går i skolan så bestämde vi att vi skulle bygga tårtorna tillsammans dagen innan. Sen dekorerar jag dem.

Det ska bli så roligt att göra tårtorna tillsammans.

Sen är jag även stolt att få det förtroendet.

Det är stort och även en bekräftelse på min kunskap och skicklighet.

Jag hoppas att jag kan leva upp till mina egna förväntningar.

//Take9

Charlie har sovit oroligt inatt... vet inte om han yrade pga det starka smärtstillande han fick på akuten igår eller om det bara var mardrömmar efter traumat.

Vi gick upp varannan gång jag och Micke.

Charlie vaknade som vanligt runt 7 och kom till oss. Hoppade upp i sängen utan problem och använde båda armarna.

Jag fick klämma och känna på armen och böjde den hit och dit och han reagerar inte med smärta. Den är inte svullen eller varm. Han använder armen som vanligt så jag tror att allt är på plats nu och inga sprickor. Annars hade han nog fortfarande haft ont. Nu har ju även medicinen från akuten gått ur kroppen.

Det var en pärs igår men jag är så stolt över vår stora treåring som uppförde sig så bra, trots hunger och sömnbrist.

Idag har jag lovat filmkväll med popcorn, godis och cola. Han fick bestämma det igår på akuten.

Min tappre lille prins Charlie.

//Take9

Kvällen har spenderats på akuten.

Klockan 16.00 ungefär satt vi inne och fikade med Mickes morbror som var på besök. Barnen hoppade i studsmattan som vanligt. Eller studsade gjorde de inte... de brottades (som vanligt). Charlie som var eftermiddagstrött skrek, grinade och gnällde om vartannat. Allt som vanligt alltså...

Tills gråten blev annorlunda.

Nåt i "mammamagen" sa att det inte var ett vanligt gråt.

Känslan var rätt. Charlie hade landat lite snett på armen och rörde den inte. Vi trodde först att han landat illa och bara fått lite ont. Han fick en ispåse på armen och så ville han spela på Mickes telefon. Gråten stillades av och han verkade inte så olycklig.

Men minsta lilla han rörde armen/armbågen, började han gråta. Han använde inte heller handen och höll om armen hela tiden.

Jag ringde 1177 och fick en remiss till akuten.

Charlie var jätteduktig och bara man höll armen stilla så grät han inte.

Vi kom fram till akuten kl 17.19 tog en kölapp och satte oss ner och väntade. Efter en halvtimme fick vi komma in till en sköterska som pratade med Charlie. Hon tyckte att han var så duktig och svarade så bra på hennes frågor. *Stolt mamma*

Vi fick därefter gå tillbaka till väntrummet och vänta på ortopeden.

Efter bara ett par minuter ropade de upp och och vi fick gå till ett rum på ortopeden för ytterligare väntan. Bara Charlie höll sin arm stilla var han lugn och hade inte så ont. Vi hann med att sjunga, leka färgleken, göra en ros av pappershanddukar och killa lite på ryggen.

Det kom in en jättetrevlig läkare som ville prata med Charlie och känna lite på armen... tyvärr gjorde det ju så ont när han klämde och kände så Charlie grät och stretade emot. Han ville inte alls att doktorn skulle klämma där det gjorde ont, stackars lilla bus.

Läkaren sa att vi skulle vänta ett par minuter så Charlie fick en chans att lugna sig lite. Efter ett tag tittade han in och sa att överläkaren ville titta på armen så vi väntade ytterligare ett bra tag innan han kom in. Men det var värt väntan för överläkaren var såååå mysig. Han pratade med Charlie och satte sig på huk på andra sidan rummet så Charlie inte kände sig illa till mods. Charlie visade var han hade ont och överläkaren berättade att det var vanligt för barn i hans ålder att ett ben i armen hoppade ur led i armbågen och att det såg ut som det på sättet som Charlie höll armen.

Vi skulle på in smärtstillande och sen upp till röntgen.

Väl uppe på röntgen ville Charlie att Micke skulle sitta med honom och jag fick vänta i väntrummet. Tyvärr hörde jag panikskriken från Charlie ända till väntrummet och till slut kom en sköterska och hämtade mig. Charlie vägrade lägga upp armen på plattan och var helt förstörd stackarn. Jag kunde inte lugna ner honom och efter ett tag gav sköterskorna upp och sa att de inte kan ta bilden. Vi skickades ner igen till ortopeden.

Överläkaren tog emot oss och undrade varför vi kom tillbaka så fort. Då ringde de från röntgen och vi fick gå in i rummet igen. Där hoppade Charlie själv upp i stolen vi satt i innan och använde båda armarna. Då sa läkarn att han måste ha fått armen i led på egen hand. Nu rörde han armen och handen utan "smärta". Visserligen hade han ju fått smärtstillande men nu använde han ju armen.

Doktorn frågade mig om jag ville att han skulle känna ordentligt även om Charlie skulle protestera och det ville jag ju självklart. Hellre ont ett litet tag medan doktorn känner än att åka hem och det är nåt fel. Så han kände på armen och tyckte att det kändes bra.

Vi fick åka hem och han sa att om vi märker att det är nåt knas i morrn så skulle vi komma in igen. Han skulle jobba i morgon med.

Det var en jättebra överläkare och trots väntetiden på akuten är jag nöjd över besöket.

Charlie hade ju inte hunnit äta nåt innan vi åkte in så vi åkte förbi McD på vägen hem.

Klockan hann bli typ 20.30 innan vi kom hem.

Nu sover han sött min lille prins.

Jag är så glad att det inte var något mer allvarligt än så.

//Take9

Nu är jag less på det ständiga klängandet.

Sitter jag ner så kommer han och hänger och klänger på mig. Vi har en jättestor soffa som tydligen är för liten för oss två eftersom han sitter PÅ mig jämt!

Står jag upp så kommer han och kramar sig fast på mina ben. Hänger i mina armar och drar i mig.

Han ropar på mig för allt. Han ropar på mig även fast han inte vill nåt.

Jag får inte ens sitta på dass ifred. Vet han inte var jag är går han och letar efter mig och ropar.

Jag förstår inte varför han håller på så här. Det är ju inte så att han är en liten bebis som har separationsångest. Jag tror bara att det är nåt slags ticks han har. Mamma mamma mamma mamma!!!!!!

Han kväver mig.

Det enda sättet att få vara ifred ett tag är att åka hemifrån.

Nu ska jag hoppa in i duschen och hoppas att jag kan smyga dit så han inte märker nåt. Jag får kanske fem minuter ifred innan han kommer och ropar på mig igen.

GAAAHHHH!!!!

//Take9

I morse åkte jag med Tina till IKEA. Hon ville bjuda på frukost och det säger man ju inte nej till. Hon kom och hämtade mig och det var så skönt att slippa köra själv för en gång skull.

Det blev två småfrallor med mortadella och grönsaker, ett kokt ägg och så drack vi te till det.

Bilden är lånad från IKEA

Vi pratade om sånt som systrar pratar om sen gick vi runt lite på IKEA. Jag köpte en stooor väggklocka till Melle och ett par paket batterier.

När Charlie fyllde år fick han (jag) presentkort på H&M av g.farmor, så vi fortsatte till Hälla shopping. In på Lindex och förbluffades av att jag såg så mycket jag ville ha. Eftersom jag blev så depp igår i stockholm för att jag inte hittade nåt alls till mig själv, plockade jag på mig allt jag tyckte var fint och gick till provhytterna.

Summan av mitt besök på Lindex var en bh, en kort svart kjol, en lång svart kjol, ett par jeanstights och ett par stretchjeans mjuka som sammet.

Jag är så lycklig.

Nu har jag i alla fall en start på min nya skolgarderob. Jag behöver inte gå omkring i samma leggins och tunika fem dagar i veckan. Nä, så illa är det väl inte men näst intill.

Vi åkte därefter ut på landet och där gjorde jag en omelett på ankägg, korv, potatis och grädde. Vi käkade sallad till och lite tzatziki.

Tina körde hem mig och jag möttes av två dyngsura killar skuttandes i studsmattan. Det spöregnade och det gjorde det ännu roligare att hoppa i studsmattan. Men tråkiga mamman tog in barnen och körde in dem i en varm dusch.

Nu ligger Micke och vilar i soffan framför friidrott, Charlie spelar på min iPhone och Melle är uppe i sitt rum.

Man blir trött av shopping.

Men jag är nöjd av mina inköp och presentkortet har jag kvar för jag hittade inget speciellt på H&M.

Bilderna är lånade från Lindex

//Take9

Jag är så glad att jag har en make som Micke. Han gillar att gå i affärer med mig... han håller min hand när vi promenerar, han är ärlig och säger så kloka saker när jag är ute och cyklar.

Han är helt fläng i skallen och har en humor som få.

Vi behöver inte prata för att förstå varandra... ibland räcker det med en blick (och då menar jag inte bara onda ögat)

Jag trivs så otroligt bra ihop med honom och tyvärr resulterar det i att jag, 31 åriga Tania, blir 14år och jätteklängig. :P

Vill gärna krama honom så ofta jag kan och får... och även när jag INTE får. Då är han snäll och låter mig krama honom ändå.

Åh... jag är så full av kärlek att jag snart spricker.

Underbara Micke ♥ ♥ ♥

Vi var ju i Stockholm idag jag och Micke. Bara för att få vara tillsammans och komma hemifrån. Det var så otroligt skönt och avslappnat. Vi strosade omkring och tittade i affärer. Det var meningen att jag skulle köpa en massa nya kläder till skolstarten men efter en tripp in i provhytten tappade jag sugen helt och hållet. Men det ska jag inte gå in på nu.

Det blev en massa kläder till killarna istället. Melle fick ett par braggjeans, en luvtröja, en träningsoverall med luvjacka, strumpor, en märkessköld till sina simmärken och så fick han en klocka. Han blev överlycklig för klockan och älskade kläderna.

Charlie fick en adidasoverall, strumpor och två tröjor.

Det är så kul att köpa kläder till killarna för de blir så himla glada. Melle känner sig så snygg och häftig och med all rätt. Han bär upp kläderna riktigt snyggt. För Melle blir det bara typ jeans och luvtröjor, coola killen. Ibland vill han vara lite proprare och då sätter han på sig en häftig skjorta istället. Han vill gärna vara snygg, min Melle pelle.

Charlie bara älskade en blå tröja han fick och ville gärna sova med den. Jag övertalade honom att hänga den på stolen istället och sätta på sig den i morgon istället. Som tur var gick han med på det. :)

Först åkte vi till Luma och Adidas Outlet. Hade jag haft en massa pengar hade jag köpt skooor. Jag älskar skor.

Vi käkade libanesiskt till lunch i Kungshallen. Jag tycker det är ett smart ställe med en massa olika sorters restauranger och så delar alla på sittplatserna. Så har de på Tuna Park också. Varför inte i Västerås??

Vi gick vidare och hamnade vid slottet där jag höll på att kissa på mig :) tog t-banan till centralen och tömde blåsan.

Mina stackars fötter fick sig en törn av dagen idag. Trots skavsårsplåster fick jag så ont så ont att det nu känns som att jag är skinnflådd på fotsulan. Jag fick till och med skavsår av skavsårsplåstret. Skitplåster!

Men vädret var underbart. Inte så mycket folk i butikerna och världens bästa sällskap.

Vi hann med en kaffepaus på Wayne´s Coffee  också innan vi gav upp och åkte hem igen.

Pappa hade killarna och kom hem med dem strax innan kl 20 så jag hann sova en stund i soffan innan de kom hem. Såååå skönt.

Nu ska JAG massera MICKES fötter.... bara för att jag är så snäll.

♥ ♥ ♥

//Take9

Ikväll ska jag på bio med Malou.

Det är hennes allt för försenade födelsedagspresent :P

//Take9

Vi letar efter ett nytt soffbord. Det vi har nu är ett sånt billigt Lack-bord från IKEA. Det går ju sönder bara man tittar på det. Färgen har försvunnit på ett flertal ställen så jag har fyllt i med vitt nagellack för att förlänga livslängden på bordet. Det är INTE snyggt.

Skulle kunna tänka mig att ha ett runt bord med 100cm i diameter. Det skulle passa... Vill ha ett vitt eller svart högblankt bord som är tåligt för stötar.

Det får inte kosta mer än 3000kr.

Har kollat runt på olika möbelaffärer här i Västerås men inget duger.

Ska googla lite nu...

//Take9

Micke, nästa vecka vill jag åka till Stockholm med dig någon dag.

Barnvakt är fixad.

Snäääääääälla!?!?!?!

/Take9

Eftersom vi hade lite skralt i kassan när Charlie fyllde år och han bara fick två paket av oss, köpte vi en kompletteringspresent till honom idag.

Vi hade så tråkigt hemma så vi åkte till andra sidan stan för att käka varma hamburgare på McD på Hälla. Här på E-lund får man fisljummen burgare och kalla sega strips och det är inte värt pengarna. Inga 100% krispiga strips som de säger i reklamen här inte!

Vi gick över till Toys ´r Us efter maten och Charlie förälskade sig i en svart blank flygel med tillhörande pall och mikrofon. Mitt mammahjärta gick sönder ett par gånger och utan att han såg det tog jag en låda, gick till kassan och sen slog jag in det i presentpapper. Han visste alltså inte att han skulle få det... ska även tillägga att han aldrig tjatar om att få saker. Därför är det så kul att köpa till honom.

Vi åkte hemåt men mellanlandade på Elgiganten (Micke) och Djurmagasinet (resten av familjen). Jag och killarna gick in på djurmagasinet och köpte ett halsband till Gizmo, svart med guldstjärnor, pimpa katten liksom :)

Charlie hittade även en massa kattgodis som vi köpte. Eftersom vi ska ut på landet och grilla ikväll fick jag med mig tuggben till Nisse.

Jag hade ju helt glömt bort att det är lördag idag och tur att Micke var med annars hade vi kommit hem utan godis till barnen. Vi svängde in på Asgott och köpte snask.

När vi kom hem såg Charlie det stora paketet och blev överlycklig. Han började ta bort pappret och när han såg vad som var i paketet gick hans röst upp i falsett och ögonen sprudlade av lycka. Lilla goa gubben!

Nu sitter han uppe i sitt rum på lilla pallen framför sin flygel och spelar så fint. Sjunger gör han också... blinka lilla stjärna där...

Så fint så.

Det var en lyckad present till vår lilla treåring.

//Take9

Alltså jag gillar ju inte att gå på bio av en rad massa anledningar men HERREGUUUUD vilken bra film!!!!

Tyvärr satt en mycket alkoholiserad man och stank bredvid mig (en anledning till mitt biohat, andra människors odörer), men han gick efter halva filmen så jag kunde andas ut.

Men alltså, den här filmen. Det går inte att beskriva den. Den måste ses och jag skulle tro att den gör sig bäst på bio med det höga ljudet och stora bilden. It was mind blowing!

Bra skådespelare... bra story... bra slut... bra allt!

Tack snälla Micke för att du bjöd mig på bio ikväll.

JÄD!

//Take9