TakeNine

Sökte för åderbråck - fick diagnosen Hypertyreos...

Jag vill inte vara en sommarblomma

Kategori: Allmänt

Det var en fin tavla jag målade upp.

 

Men nej, det där var inget arbete för mig. Jag är ingen kock och kan inte laga mat till 110personer själv. Tur i oturen då måste jag säga för när jag gick in genom dörrarna var det som att luften gick ur mig. Energin flöt ut på golvet och jag lämnade små spår som till sist var obefintliga.

 

Det var som en grå vägg man gick in i. Inget glatt ställe alls. Varför måste det se ut så på ett äldreboende? Gillar inte gamla människor fina färger? Färger piggar ju upp ju.

 

 

MER FÄRG ÅT DE ÄLDRE!!

 

 

 

 

 

 

Jag ska istället skicka in en ansökan till Ryds glas och be om att få bli deras sommarblomma i kundtjänsten istället. Nån av er kära läsare som möjligtvis känner någon som jobbar på Ryds glas så man kan dra lite i bekantskapstrådarna? Eller känner ni någon som känner någon som känner någon som vill ha en hyfsat trevlig, inte allt för gammal tjej hos sig som anställd? Och NEJ, jag ställer inte upp på vad som helst! Jag vet nog en och annan hjärna som fick ett par fula tankar nu :)

 

Förlåååååt!!

 

Jag ska ju inte tråka ut er med jobbsnack igen.

 

 

Över till vädret.

 

Solen skiner och i skuggan är det snorkalllt. De mörka molnen ligger och lurar i horisonten.

 

Min man Micke... han är en rätt trevlig kille som tyvärr ser negativt på väldigt mycket. Han går in med ett nej sen får man övertala och överbevisa honom om han ska ändra till ett ja. Han är utmanande och alldeles för diskussionskär. Han är en datanisse ända in i minsta fiber. Han är en kille med "elak" humor och älskar att titta på klipp med folk som gör sig illa.

 

Min Micke är "allergisk" mot djur men kan inte motstå att busa och leka med Nisse när vi är ute på landet hos mamma och pappa. Han kan verkligen inte laga mat men tar hand om resten av huset inkl tvätten. Han har ett oerhört tålamod men en jättekort stubin.

 

Han står ut med mig och mina små (läs stora) egenheter. Jag sa idag till min svåger "inte ens jag skulle vilja bo med mig själv", då förstår jag hur mycket han älskar mig. Min Micke är så klumpig att det är roligt.

Han är allt jag inte är... diciplinerad, realistisk, smart, eftertänksam, allmänbildad till max.

 

Han är min pusselbit i livet, min själsfrände och mitt livs största plåga.

 

För att älska någon så mycket som jag älskar Micke gör ont i hela kroppen och mitt hjärta är så fullt att det är redo att brista. Men det är en underbar smärta. En smärta som är värd att leva med för den bäddas in i den mjuka fluffiga rosa gullipluttiga myspysiga påsen med kärlek han ger tillbaka.

 

Micke, jag tror att jag gillar dig! ♥


Kommentarer

  • Lollo Gustin säger:

    Vad fint du skriver om din man, blir glad av er lycka :)

    2010-05-06 | 19:11:44

Kommentera inlägget här: